– Om man på riktigt tycker att läsning är viktigt så är även skolbiblioteken viktiga! Det finns så mycket forskning som visar att resultaten kring läskunnighet tydligt korrelerar med skolbibliotekens plats på skolorna. 

Viktiga sätt att sänka trösklar för läsning 

Frågan om barn och ungdomars läsförståelse blossade upp i samband med att resultaten från PISA 2022 presenterades i slutet av förra året, då det visade sig att vi nu är tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat inom just läsförståelse. I juni i år presenterade regeringen ett lagförslag som innebär att alla elever ska ha rätt till bemannade skolbibliotek, ett förslag som syftar till att bryta den nedåtgående trenden. Magdalena välkomnar förslaget och menar att ansvar och engagemang på skolorna skapar förutsättningar för lässtrategier, som sänker trösklar för läsning.  

– Under förra läsåret valde majoriteten av våra gymnasieskolor och två av grundskolorna att flytta ut biblioteken i elevernas uppehållsyta. Att synliggöra böckerna, som en naturlig del av elevers lärmiljö gör dem mer lättillgängliga.  

Och just tillgängligheten i dagens skolbibliotek menar Magdalena kan nyttjas även för att sänka trösklar i hemmet:  

– Skolbiblioteket sträcker sig bortom de fysiska bokhyllorna. Eleverna har tillgång till eböcker dygnet runt och det finns inga begränsningar när det kommer till antalet lån. Många slutar läsa för sina barn i samband med att de lär sig läsa själva, vilket jag verkligen vill vara med och försöka förändra. När du läser för ditt barn övar ni på fantasin, ert minne och ert abstrakta tänkande. Det är allt som händer inne i huvudet när vi läser. När vi formar bilder och känslor i vår egen kropp. Det påverkar bland annat vår empati och hur vi tolkar världen och situationer som vi upplever.   

Läsande barn har ofta läsande föräldrar

Magdalena berättar också att forskning visar att föräldrar generellt, och pappor specifikt, är den viktigaste influencern i barns liv när det gäller läsning och läsande. 

– Många gånger tenderar vi vuxna att också fastna i scrollandet på våra telefoner. Det räcker med att du själv läser lite på fritiden för att barnen ska känna en motivation att ta upp en bok, istället för att läsa samma 20 000 ord som upprepas om och om igen på plattformar som Tiktok och Snapchat.  

Tips inför läslovet 

Är du förälder till ett barn i skolåldern? Här kommer Magdalenas tips inför läslovet:  

• E-böcker är toppen, men det riktiga kraftpaketet är att vara tillsammans när vi läser! Så kom igång med högläsningen, oavsett ditt barns ålder. Välj en bok tillsammans med ditt barn och ta sikte på att läsa ut den tillsammans under lovet. 
• Om ditt barn redan läser själv så låt barnet läsa högt för dig när du passar på att göra vardagssysslor, kör bil eller vid läggdags - byt rollerna och låt ditt barn läsa godnattsagan för dig.  
• Trött i läs-ögonen? Vad sägs om att ringa en släkting eller vän över videosamtal och låt dem högläsa en bok för ditt barn? Barn kan också läsa för varandra på samma vis. Det finns också många bra högläsnings-videos på alla språk att ta del av på youtube. 
• Går ditt barn på gymnasiet, varför inte läsa samma bok och samtala kring den? Låt din tonåring visa dig vad denne tycker om att läsa! 
• Ditt folkbibliotek erbjuder både högläsning, trevliga tävlingar och aktiviteter under läslovet. Gör ditt barn sällskap till biblioteket och ytnyttja den fina resursen!

Känner du dig osäker, eller ännu hellre – nyfiken, tveka inte att prata läsning med ditt barns mentor, speciallärare eller bibliotekarie, när ni är tillbaka igen efter lovet! 

INFORUTA
Läsa - tänka - tala

Vi lär oss ungefär 1000 nya ord varje år i skolåldern. Det betyder att en femåring kan ungefär 5000 ord och en 17-åring kan 17 000 ord. Men! En läsande 17-åring kan 50-70 000 ord*. En vuxen behöver ungefär 50 000 ord för att klara sin vardag, förstå vad som står i en dagstidning, och klura ut en busstidtabell i en ny stad.  

*För att räknas som en läsande tonåring krävs att man läser två ungdomsböcker per år, utöver sitt vanliga skolarbete. Definition enligt Handbook of Reading Research.