Under de senaste åren har skolutvecklingen tagit stora steg framåt, drivna av både teknologiska framsteg och nya forskningsrön inom pedagogik. Att elevhälsoarbetet har stärkts i skollagen har också bidragit till en mer holistisk syn på inlärning och lärande. Dessa framsteg har inte bara förbättrat elevers inlärningsupplevelser utan också ställt högre förväntningar på framtidens skola.  

Lena, hur tror du att skolan ser ut år 2049?  

– Jag ser framför mig att skolan år 2049 kommer vara en plats där lärandet sker med en variation av digitala och analoga verktyg, som gör det möjligt att vara både i virtuella världar och i fysiska skollokaler. Tänk dig en värld där AI och maskininlärning inte bara stödjer undervisningen, utan verkligen anpassar varje lektion efter varje elevs unika behov och intressen. Digitala assistenter kan till exempel erbjuda skräddarsydda utmaningar, medan lärare får mer tid att fokusera på det som verkligen betyder något – att inspirera och vägleda sina elever, resonerar Lena.  

Kan du utveckla dina tankar om framtidens skola som fysisk plats?   

– Jag tror fortfarande att den är viktig för att utveckla sociala färdigheter, lära sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Jag tror inte vi vare sig kan eller vill ersätta det mellanmänskliga. Inom vår gymnasieverksamhet finns ju exempelvis djurrum som jag absolut tror kommer finnas kvar även i framtiden. Sen kan vi förstås optimera förutsättningarna i djurrummen med hjälp av teknik.  

Vad tror du är viktigt att utvecklas inom för att fortsätta vara relevant som skolaktör? 

– En stor utmaning kommer att vara att främja likvärdighet i en tid när elevernas förutsättningar kan variera ännu mer än idag. Här blir tekniken en nyckelresurs för att skapa en mer jämlik utbildning. Syftet för oss att fortsätta utforska nya tekniska lösningar är ju att fortsätta förverkliga Lärandes mission och målbild mot 2028 - nu och i framtiden. Vi behöver också se till att vi har förmåga att tackla hastigt förändrade förutsättningar, som t.ex. hur AI förändrar samhället och vår "spelplan" som vi känner den i dag. 

Och hur arbetar Lärande för att förbereda sig för framtiden? 

– Vi definierar vårt innovationsarbete som “något nytt som gör nytta” och här driver jag, i egenskap av innovationsledare, arbetet med ett systematiskt utforskande där vi testar nya idéer och utvärderar om de kan bidra till att stärka vår undervisning eller andra delar av vår verksamhet. Det finns många idéer som bubblar hos personer eller team i verksamheten och de ska alla ha en naturlig plats i innovationsarbetet.  

Lena beskriver innovationsarbetet som ett arbete i ett antal steg; insamling av idéer, sortering, värdering, testning och slutligen validering.  

– Som innovationsledare har jag också ett viktigt uppdrag att leda arbetet för att skapa förmåga, möjlighet och motivation hos alla oss som arbetar inom Lärande. Vi ska ju fortsätta vara nyfikna och innovativa så att vi kan lära oss nytt och bli lite bättre varje dag!  

– Det är viktigt att alla som har idéer vet var man kan vända sig och att det finns en process för att ta hand om initiativ som kommer från kollegorna i olika delar av verksamheten.